tisdag 13 januari 2015

Intervju med Christofer Stevenson del 9.

Tror du cyklingen har blivit renare de senaste åren?

Helt klart har den blivit renare, många “småfuskare” har blivit avskräckta även om det fortfarande finns de som chansar. Det finns fortfarande många luckor som inte är täckta av antidopingarbetet, trots att det är den idrott som kommit längst i arbetet mot doping.
Nu får vi se om flera idrotter vågar följa efter och gå igenom det stålbad som cyklingen genomgått, eller om de inser att deras idrotter inte skulle överleva samma smällar som cyklingen ändå överlevt. Hade jag vetat att man fick fyra sidor i kvällstidningarna bara för att man nämner att man är tvungen att visa sig naken när man pissar i en mugg, hade jag gått ut med det för länge sedan!

Hur många gånger blev du testad förra året?

Nio gånger totalt, sex på tävling och tre “out of competition”.

Tror du det är lätt att komma undan?

Det är inte lätt eller billigt, men det finns vägar att komma runt, det är jag nästan säker på, tyvärr.

Har du misstänkt att någon av dina lagkamrater dopad?

Ja, dock inte under det senaste åren.

Har du någon gång blivit erbjuden dopningspreparat?

Ja, men tackat nej. Då jag förmodligen inte skulle kunna leva med ett rent samvetet efteråt, då jag vet vad själv tänker och tycker om de som fuskat sig till framgång. Tänkt dig att mörda någon (lite drastiskt uttryckt men att göra något riktigt dumt), komma undan med det men sen behöva leva med det snurrandes i huvudet resten av livet. Fattar inte hur folk klarar av det, men alla tänker nog förmodligen inte på samma vis.

Ditt gamla lag Amore & Vita har flertalet exdömda dopade cyklister som fått en andra chans, vad tycker du om det?

Fair, om de haft ett eget antidopingprogam. Jämför man med människor som suttit inne får de oftast hjälp att komma ut i det sociala livet igen, men inom cykel finns ingen sån organisation.
Trots att det i de flesta fall är värre att åka dit för doping än att råna eller skjuta någon, sitta inne fem år sedan ut i samhället i igen och ingen vet vad du har för förlutet om de inte kollar upp dig. Åker du dit för doping hängs du ut med bild, namn oftast redan vid misstanke och inte bara du blir lidande utan även vänner och familj hängs ut.

Nicklas Axelsson åkte nyligen dit igen, hur kändes det?

Det var återigen dumt av honom, men som jag precis svara på frågan innan, så förstår du om jag inte kan låta bli att tycka synd om honom heller. Och vad ska han göra nu?

Fortsättning följer..........

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar