fredag 16 januari 2015

Hur ska vi öka tävlandet i elit/ungdom? Del 4. Ville Ohlsson

Ville Ohlsson, snabb veteran med teknik som slår dom flesta.
Bild lånad från www.jeppman.com
 
 

Det är en fråga som knappast har ett lätt och kort svar. Det finns många hörn att börja bita i. Här nedan är väl de bitar jag tror skulle kunna göra skillnad.

 

Öppna banor som är lätta att hitta och använda.

Ett sätt att öka intresset för sporten tror jag  är att se till att alla klubbar i Sverige har en egen bana.  En tydligt markerad bana som förklarar att den är gjord för MTB. Den bör vara permanent och gärna i anslutning till andra motionsformer likt skid och springspår eller andra idrottsplatser dit folk går för att motionera. Inte använda samma spår så klart men samma skog. Då kan folk som gillar att röra på sig lätt veta vart de skall ta sin cykel och vad det hela handlar om. Hitta likasinnade och få testa på utan att det blir för krångligt att komma ut.

Dessutom ser andra idrottsutövare att MTB är något accepterat och rumsrent i våra skogar.

 

För att sedan öka intresset för just tävling så måste man på något vis höja statusen på själva racen. En bra topp som slår internationellt brukar vara en bra hävarm i sammanhanget. Så det är väll bara att be de snabbast att trampa lite snabbare?!

Man kan så klart locka med mer prispengar. Men för att få råd med mer prispengar så behöver man få mer status i sporten osv. Man måste börja i rätt ände.

 

Jag brukar ofta vurma om mer utmanande banor. Jag är säkert lite tjatig men jag tror faktiskt vi kan nå större framgång i sporten genom att bjuda på mer utmaning och på så sätt höja statusen. Vi har absolut en möjlighet att förbättra oss på den punkten och det verkar som fler och fler får upp ögonen för just detta. Ute i världscupen blir banorna extremare vilket talar om att det kanske är rätt ögonblick för oss att följa efter. Många av oss som började cykla i skogen som små gjorde det för vi gillade att sladda runt och hoppa bland rötter och stenar. Jag tror de unga lockas mer av den tuffa sporten MTB kan vara än om fler och fler race ser ut som cykelvasan.

 

Ser man på de som lyckats utomlands inom vår sport så är i princip alla väldigt duktiga på att hantera sin cykel. Det är en styrka som mer eller mindre krävs idag för att nå toppen. Då kan vi inte snåla på våra svenska banor. Våra svenska åkare måste vara förberedda när de skall ut i världscupen och bli bäst! När de väl blir bäst, då växer sporten.

 

Vissa är rädda för att svårare banor skrämmer iväg cyklister. Men redan idag så skräms cyklister iväg av för lätta banor. XC har i många år setts som trist grusvägsracing från många oinvigda och den stämpeln måste bort. Den allmänna skaran som cyklar i skogen på sina heldämpade FS hojar växer så det knakar. Men få av dem vet inte vem som är svensk mästare i XCO. Varför är det så?

 

Det är dessa människor jag tror det finns störst intresse i att få intresserade av sporten. De som brinner för att cykla i skogen och som gör det året om. Att det sedan finns 1000 stycken som kör cykelvasan som motionär en gång om året bidrar till ett ökat medialt intresse för MTB. Men jag tror inte de är dessa som kommer dyka upp på våra tävlingar.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar